Nostalgi (?)
Är det inte fler än jag som ibland har lite funderar dagar?
Funderar på livet, hur allt blivit, hur det hade kunnat bli, om hit och om dit ??
Jag verkligen älskar mitt liv!
Älskar min sambo ♥ som är så himla underbar och stöttar mig i vått och torrt, ställer alltid upp och hjälper mig om det är något jag så gärna vill genomföra!
MEN visst, vi har våra duster men så är det väl alltid nån gång i livet.. (?)
Vi fick äran att tisdagen den 30 september -08 bli föräldrar till en underbar son, han var liten, mycket liten men har växt till sig och blivit en helskön tuff liten kille ! En liten solstråle som alltid är glad, eller nästan iaf !
Vi fick gå igenom mycket då, men det som inte dödar det härdar !
Banden mellan oss blir starkare för varje "jobbig" grej vi tvingas gå igenom och jag kan knappt bärga mig tills det är dags att utöka familjen, nån gång i framtiden. ♥
Men ändå trots att jag är nöjd och lycklig för det liv jag lever så kan jag inte rå för att jag ibland funderar på hur livet blivit om jag gjort annorlunda val..
Vi kan ju börja från början..
OM det inte tagit slut med dåvarande pojkvännen för ca 6 år sedan , hur hade då mitt liv sett ut, hade det fortfarande varit "vi", hade "vi" haft barn ? Vart hade "vi" bott ?
Massa undringar och funderingar som egentligen inte är lönt att fundera över eftersom jag har mitt liv på mitt håll och han har sitt liv på sitt håll..
Jag hade förmodligen inte varit den människa jag är idag, allt jag genomled när det tog slut har gjort mig till den människa jag är idag, jag har formats under dessa åren.
Jag hade aldrig åkt till NORGE som aupair om det inte vore för "honom". Han gjorde det möjligt eftersom han lämnade mig och gick vidare med sitt liv ganska snabbt, jag satt hemma och grämde mig över allt som hänt, mådde dåligt en lååång tid, kund eint egå vidare men det gjorde jag ju ändå..
Jag har haft så sjukt skoj dessa åren, mognat på ett helt annat sätt än jag trodde var möjligt, festat och haft massa skoj..
Träffat nya människor, lärt känna nya folk =)
Framförallt så träffade jag ju min nuvarande sambo =) Han är så fin, min man ♥
Men varför sitter jag då ibland med denna undran så hårt inpräntad i hjärnan ?
Det bara maler och maler, OM ? HUR ? VARFÖR ? NÄR ?
Arrggghhh !
fortsättning följer . . . . . .
Funderar på livet, hur allt blivit, hur det hade kunnat bli, om hit och om dit ??
Jag verkligen älskar mitt liv!
Älskar min sambo ♥ som är så himla underbar och stöttar mig i vått och torrt, ställer alltid upp och hjälper mig om det är något jag så gärna vill genomföra!
MEN visst, vi har våra duster men så är det väl alltid nån gång i livet.. (?)
Vi fick äran att tisdagen den 30 september -08 bli föräldrar till en underbar son, han var liten, mycket liten men har växt till sig och blivit en helskön tuff liten kille ! En liten solstråle som alltid är glad, eller nästan iaf !
Vi fick gå igenom mycket då, men det som inte dödar det härdar !
Banden mellan oss blir starkare för varje "jobbig" grej vi tvingas gå igenom och jag kan knappt bärga mig tills det är dags att utöka familjen, nån gång i framtiden. ♥
Men ändå trots att jag är nöjd och lycklig för det liv jag lever så kan jag inte rå för att jag ibland funderar på hur livet blivit om jag gjort annorlunda val..
Vi kan ju börja från början..
OM det inte tagit slut med dåvarande pojkvännen för ca 6 år sedan , hur hade då mitt liv sett ut, hade det fortfarande varit "vi", hade "vi" haft barn ? Vart hade "vi" bott ?
Massa undringar och funderingar som egentligen inte är lönt att fundera över eftersom jag har mitt liv på mitt håll och han har sitt liv på sitt håll..
Jag hade förmodligen inte varit den människa jag är idag, allt jag genomled när det tog slut har gjort mig till den människa jag är idag, jag har formats under dessa åren.
Jag hade aldrig åkt till NORGE som aupair om det inte vore för "honom". Han gjorde det möjligt eftersom han lämnade mig och gick vidare med sitt liv ganska snabbt, jag satt hemma och grämde mig över allt som hänt, mådde dåligt en lååång tid, kund eint egå vidare men det gjorde jag ju ändå..
Jag har haft så sjukt skoj dessa åren, mognat på ett helt annat sätt än jag trodde var möjligt, festat och haft massa skoj..
Träffat nya människor, lärt känna nya folk =)
Framförallt så träffade jag ju min nuvarande sambo =) Han är så fin, min man ♥
Men varför sitter jag då ibland med denna undran så hårt inpräntad i hjärnan ?
Det bara maler och maler, OM ? HUR ? VARFÖR ? NÄR ?
Arrggghhh !
fortsättning följer . . . . . .
Kommentarer
Postat av: Kirsi
Vi alla har sådana tankar någon gång.
Även jag och ofta.. Men som förälder kommer dessa tankar och funderingarna upp mer och mer.
Så mysigt att du äntligen har hittat sambon du vill leva ditt liv med och kanske också utöka familjen med.
Alla har sina duster och det hör ju till kärlekslivet, men när det händer gör det så ont inombrds.
Ta väl hand om er och var rädda om varandra.
Många många styrkekramar från mig <3
Postat av: Maria
Förmodar att du menar Linus;) blev lite nostalgisk när jag läste de,jag tänkte oxå till.tänk Om ni inte gjort slut,då hade vi inte haft världens finaste Theo.hus och hund tillsammans och snart 5,5 år:) enligt mig är han världens finaste. För dig är nog sune finast! Men tänk ändå,att vi faktiskt kan vara bra vänner;-)
Trackback
