Nästan samma visa nu inatt igen..
De lilla monstret somna inte förrän över tolv sen vakna han 3 o somna lite över 4, vakna nu 7 o är väldans missnöjd, ingenting verkar hjälpa o jag är så trött att ja snart inte ens kan hålla mina ögon öppna..

Men ändå så finns de nån sorts konstig styrka i en mamma, att man orkar ändå, man ger inte upp, man kämpar o kämpar, på nåt sätt kommer de nån sorts ny energi ifrån precis ingenstans som för stunden tar bort det trötta så att man orkar ta hand om sitt lilla underbara monster som bara är såå missnöjt o inte vill nånting..

Han är ju mitt allt, mitt hjärta även när han är som det monstret han är nu, när han inte vill nåt..
Han är iaf det sötaste, vackraste o underbaraste monster ja träffat, men ändå ett monster =)
Min lilla fisrumpa!

Idag har jag absolut ingenting planerat för dagen, o tur är väl det för så trött o slut som jag är så orkar ja nog inte ens klä på mig innan Sune kommer hem från jobbet =)
Så vi får se vad denna dagen har att erbjuda.. Väntar med spänning...


Jag beundrar mig själv som mamma, alla andra som mammor och dej Kirsi, som snart kommit på benen igen, du är stark gumman! Man är så mycket starkare än man själv tror, helt otroligt vad en kvinnokropp kan utså!

Nu tror jag att jag ska testa lite mys o kel med monstret för nu har han lugnat ner sig lite iaf.. Kanske fungerar