Dålig mamma (?)
Hur vet man ?
Som vi har det ganska tufft med Jesper nu på kvällarna, haft ett bra tag.. Iallafall nästan 2 månaders tid..
Han vägrar sova, är jätte trött men vägrar somna..
Håller på och aktiverar sig till tusen, slår sig pga att han är så himla trött.
Envisas med att bara tramsa och nääästan somna för att sen ta nya andetag och "jävlas" igen.. Vi sitter med honom till 23 om kvällarna.. Det kvittar vad vi gör och hur vi gör..
Man blir ganska sliten utav detta eviga skrikande, gnällande och pipande när man vet att han är jättetrött för han nästintill somnar flera gånger under tiden vi försöker natta honom..
Tappar tålamodet gör jag ju då när det gått två - tre timmar, men vad ska jag göra ?
Blir så himla ledsen utav detta och känner mig totalt misslyckad och värdelös som mamma..
Vi får aldrig någon tid för oss själva, vi kan aldrig prata om saker i lugn och ro, aldrig få lov att vara "bara" Petra & Sune..
Jepser hade bra rutiner innan ett tag, somnade mellan 19-20 tiden, då hade jag och S tid för varandra, tid att prata om hur dagen varit, om det hänt nåt på jobb eller något annat vi behövde prata lite om..
Eller kanske bara ägna oss åt varandra, mysa i soffan till en bra film eller tv-program..
Men allt det är totalt bortblåst !
Dessa eviga försök att natta Jesper tär ju på oss också, så himla jobbigt !
Vet inte vilket ben jag ska stå på eller har inte den blekaste om hur jag ska göra..
Någon av er läsare som känner igen sig?
Som har haft det lite kämpigt med rutinerna och nattningen, framförallt att hinna med varandra som par ??
Hur gör/gjorde ni ?
Jag förstår vad du menar!
Att sitta där och bara känna frustrationen flyga över en sakta men säkert är riktigt jobbigt.
Petra, du är ingen sämre mamma för det. Jag och Fredrik har också suttit i liknande sits då Alex tappat bort sina rutiner helt och det enda vi fick göra var att bytas av imellanåt. Lätt att man som sambor börjar bråka eftersom man blir trött på att det alltid ska vara samma visa.
Stå på dig och säg att vi får bytas av. Ta vara på varje liten sekund ni får tid över till varandra. Du är minst lika trött som han när han kommer hem från jobbet. Det är inte alltid en ursäkt att ha ont i huvudet osv, man måste hjälpas åt.
Hoppas det kan vara några ord på vägen. Skicka di många styrkekramar <3
Gud vad snygg bloggen blivit =)
Naddie är duktig hon ;)
Håller med föregående skrivare precis:) Känn dig absolut inte som en sämre mamma pga av detta! Det små går igenom perioder hela hela tiden! Du ska se att det kommer vända, bara försök så gott det går att hålla modet uppe och så hjälpas åt såklart. Allt kommer lösa sig!
