De orden var vad jag möttes utav i luren i onsdags eftermiddag..
Så tänkte jag att men ja det blir bra då får han den satt när han ska operera öronen på tisdag...
Men NEJDÅ, de sa att han skulle komma till Kristianstad samma dag o få den satt..

Lite panik spred sig över mig då jag visste att pappa S inte kom hem förrän tidigast 16.30 sen skulle de duschas o grejjas, klockan hade lätt blivit nästan 19 innan vi kommit upp dit..

Ledsen o panikslagen som ja var packade jag Jespers väska, bestämde mig för att köra själv..
Så jobbigt att ta allt sånt helt ensam men det blir ju tyvärr så eftersom S kan inte bara lämna llt o bara sticka hem :(

Vi kom dit vid 16.30..
Fick vänta ett tag innan vi fick hjälp, de satte sonden o vi fick ett rum..
Säger bara stackars lilla barn när de stter sonden, han skrek, vråla, kläktes o spydde slem..
Hemskt att se men vad ska man göra, det var bara att bita ihop o hålla med ett stenhårt grepp så han låg stilla..

Där värkte det i mitt mamma hjärta. Jag brukar inte "bry" mig så himla mycket när det gäller att hålla fast när det behövs inom vården men dett avr verkligen HEMSKT !

Efter att han lugnat sig testade vi sonden och han fick mat via den..
Vi stannade till torsdagen.. Körde hem direkt efter frukost o sondning.. Hem till kära Hammenhög, en stund hos mina föräldrar o sen hos min farmor..

Det ser mer hemkt ut än vad det är :